Gå till navigation Gå till innehåll

SAMTAL MED KONSTNÄREN ESPEN TVERSLAND

KiN-HSE-Espen-webbanner-220406JJ-01.jpg

Konstmuseet i Norr har samtalat med Espen Tversland som är aktuell med utställningen Hope Springs Eternal som visas på konstmuseet 5.3–22.5 2022. 

Espen Tversland (f. 1970) bor och arbetar i Brønnøysund i Norge. Han studerade animation och videokonst under Kjell Bjørgeengen och Dagmar Demming vid Statens kunstakademi i Oslo 1998–2002. Tverslands videoverk har visats runt om i världen på olika konst-, film- och teknikfestivaler. Det här är konstnärens första utställning i Sverige.

Du bor och verkar i norra Norge, vilken roll har naturen i din konst?
Att bo i norr, inklusive den södra porten till norr, gör att naturen alltid finns i närheten, vid havet, i skogen eller i bergen. Att bege sig ut på en flerdagarstur till fots förändrar närvaron, tidsuppfattningen och perspektivet på det som är viktigt i livet. Men eftersom naturen är en del av vardagen blir samtidigt alla ingrepp och övertramp i naturen extra synliga och smärtsamma.

Du intresserar dig för skärningspunkten mellan orörd natur och mänsklig påverkan. Vad finner du där som inspirerar dig?
Min motivation är att skapa konst för en nära framtid. Människan som ett pågående evolutionärt experiment som är oundvikligt. Varje enskild individ, djur, svamp, växt och annan odefinierad levande vävnad är naturens senaste försök till "liv" – jag vet inte själv vad naturen vill. Homo sapiens dök upp i ett ekosystem som är mycket äldre än människan och som art är vi beroende av andra ekosystem, som till exempel mikrobiologiska bakterier. Utan dem skulle vi vara döda inom några dagar.

Jag är medveten om att den mänskliga naturen över tid har skapat kulturer och begrepp som påverkar, förtrycker och förstör andra människor, andra levande varelser och ekosystem. Som art har vi skapat globala och lokala klimatproblem, massutrotning av arter och point of no return-förändringar i natur och miljö. 

Skärningspunkten mellan orörd natur och människan är en punkt där vi kan forska och visualisera förändringar i koncept och filosofi om hur människan ska fungera och leva i en tunn biosfär på en liten blå sfär i ett gigantiskt universum. En plats där människan kan börja förändra sin uppfattning om vilken plats och vilken roll vi har i ekosystemet.

Vilken fråga återkommer du ofta till i din konstnärliga praktik?
Hur skapar man konst med nödvändiga känslor, frågor, förståelse och poesi så att man kan uttrycka något om människans tillstånd?

Din praktik är processdriven. Vad innebär det?
Att min konstnärliga praktik är processdriven innebär att jag ofta går i cirklar i mitt arbete. Med tiden ändrar cirkeln storlek, riktning, struktur och färg. För varje förändring lär jag mig något nytt eller hittar andra kopplingar. Dessa förändringar kan i sin tur leda till nya cirklar, det vill säga andra konstverk, konstuttryck eller andra perspektiv på samma idé. Det är denna utforskande form av kreativitet som är viktig för mig, inte målet.

Vad är det som lockar dig med videokonst?
Jag jobbar inte bara med videokonst utan uttrycket och tekniken för med sig många möjligheter som är intressanta för mig. Förmågan att skapa yttre regler som gravitation, tid och fysiska föremål är lockande och nödvändig. Just nu letar jag efter föremål och former från världen i Hope Springs Eternal med syfte att skapa fysiska skulpturer.

Är Hope Springs Eternal i grund och botten ett hoppfullt eller ett pessimistiskt verk?
Hope Springs Eternal skapas i ett pessimistiskt sinnestillstånd för mänskligheten och dess handlingar. Men konstverket finns och kan upplevas av andra människor. Människor som aktivt söker upp det okända och andra perspektiv, som vill träna sin egen föreställningsförmåga och fantasi, något jag tror att verket och annan konst kan bidra till. En orädd fantasi är ett av de mest kraftfulla "vapnen" för förändring i framtiden. 

Läs mer om utställningen Hope Springs Eternal här.