FLYKTPUNKTER: ATT VIKA VYN – INTERVJU MED VICTORIA HARNESK
Vi har intervjuat researcher Victoria Harnesk om hennes medverkan i det konstnärliga forskningsprojektet DATA FREE ZONE SWE/SÁPMI_1, som är utgångspunkten för utställningen Flyktpunkter: att vika vyn som pågår 12 maj–10 september på Konstmuseet i Norr.
I det drygt 200 kilometer långa avståndet mellan de två sjöarna Gátterjávri och Ikkesjávrre i Norrbotten finns ett av Europas största områden utan mobiltäckning. På officiella kartor är området knapphändigt beskrivet, trots att det finns en lokalbefolkning som har namn för så gott som varje dal och varje bergstopp.
Vilken roll har du som researcher haft i projektet DATA FREE ZONE SWE/SÁPMI_1 och hur har ditt arbete sett ut?
Min research bidrar till konstnärernas vision om att undersöka data som kan gå förlorad i ett datafritt område. Mitt mål har varit att komplettera med en spegling av historia och samtid. Att fylla tomrummet mellan Googles vita fläck och den bild av äventyr som existerar parallellt. Jag har pratat med traditionsbärare, grävt i arkiv, protokoll, litteratur och kartmaterial. Jag har även vägt in vad människor som kommer hit vanligtvis vet och förväntar sig.
Det geografiska fokuset för projektet är ett område i Sápmi som ligger mellan sjöarna Gátterjávri och Ikkesjávrre. Vilken relation har du till området?
En liten del av området, Änonjálmme, är mina hemtrakter. Jag har grundläggande koll på historien, egna upplevelser och reflektioner. Det nuvarande Áhkájávrre har genomgått dramatiska förändringar under det senaste århundradet. Människorna, djuren och naturen här blev sekundära i förhållande till industrin. Det är svårt att beskriva de dränkta kulturmiljöerna under ytan på vattenmagasinet som skapades. Sådant väcker många tankar.
Konstprojektet undersöker ett av Europas största utan mobiltäckning, och på kartor avbildas det som en relativt orörd vildmark. Hur har detta informationsvakuum uppstått och hur har det påverkat omvärldens syn på området?
Det vi ser speglar samhällsutvecklingen i en större kontext. Samisk och lokal kunskap har fått ge vika för mer bemedlade som har dokumenterat och tagit områden i bruk för sina egna äventyr, forskning, turism eller industri. Ett annat skäl till vakuumet är informationsstrukturer: Exempelvis Google Maps strukturer visar städers kollektivtrafik, uttagsautomater, restauranger och apotek. I fjällområden är det ganska tomt på sådant.
De samiska namnen på berg och vattendrag finns numera på Lantmäteriets fjällkartor. Vilka fördelar finns med att använda samiska namn på kartor?
Samiska ortnamn är flera tusen år gamla och kan ge avgörande information till den som ska hushålla, finna renbete eller färdas. Ortnamn och alfabeten ger karaktär, personligen tycker jag att skyltning på lokala språk är en viktig del av upplevelsen när jag reser.
På senare år har intresset för samisk litteratur, konst, musik och film ökat. Vad tror du är orsaken till att många nu fått upp ögonen för ett folk och en kultur som funnits i tusentals år?
Det har haft betydelse att samiska konstnärer vunnit prestigefulla priser nationellt och internationellt. Verken håller hög kvalitet, de utforskar Sveriges historia, människors identitet och samtiden. Samiskt formspråk är vackert och bär hållbarhetsaspekter naturligt.
Konstnärsduon iida-ssi har sina rötter på Åland. Behövs ett utifrånperspektiv för att navigera bland de känsliga frågor som hanteras i projektet?
Att konstnärerna inledningsvis inte hade egna erfarenheter från området gav många öppna frågeställningar. Vi har fått hantera aspekter på hur information kan exponeras, berättelser som hör ihop med familjer och etiska aspekter. Och det finns hatbrottsproblematik, olika intressen som krockar. Än idag finns även en rädsla för överheten som tystar berättelser.
Din målsättning är att bidra med ett samiskt och interkulturellt perspektiv. Vad innebär ett interkulturellt förhållningssätt för dig?
Det är en ömsesidig process som syftar till att uppnå mer positiva attityder till andra kulturer. Därigenom kan många interagera och utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot sina egna fördomar samtidigt som man sprider kunskap.
Utställningen Flyktpunkter: att vika vyn pågår på Konstmuseet i Norr 12 maj–10 september. Varför ska man besöka den?
De lager av information som är placerade på varandra i kartorna har aldrig tidigare visats så. Utställningen når många sinnen genom ljud, bild och historia.
Vi tackar Victoria Harnesk för pratstunden!